Amanda Forsberg

kanske inte sommaren heller egentligen..fast då är det mest för att man inte vil. Nu orkar man inte. Brist på sol och sjuuuk brist på energi. Man kan sova i dagar och fortfarande vara trött. Nu sitter jag på jobbet och grejjar med hemsidan men det är som en deg i huvet. Kan inte tänka klart alls. Ska bli spännade att se slutresultatet.

 

In och spana på mitt mästerverk! http://swelet.se/text1_64.html

 

 

 

Lovade att jag skulle återkomma när jag var positiv igen. Tro inte att jag failade, var bara tvungen att få ur mig lite skit. NU är jag positiv igen. Ägnar mig helhjärtat..eller iaf halvhjärtat åt pappersarbetet här. Var bara tvungen att ta en liten paus. Ser fram emot framtiden nu. Nästan så jag tycker det är lite spännande att inte veta vad som händer. Det är lite det som driver mig. Spontanitet. Även om det är svårt att vara spontan och göra spontana saker när man har ett djur. Spontana resor är det bästa. Får göra små spontana saker.

Ta en spontantripp till marieberg..ojojoj vad spontan tänker ni säkert nu ;) jo jag vet..sådana galna saker håller jag på med!

Ne svårt att hitta på roliga spontana saker i vardagen och få med sig någon på det..det är det jag har min vapendragare till. Hon är som jag.

När vi båda är rika så börjar livet på riktigt. Lite det jag väntar på. Två st vi, med massor med pengar och ännu fler ideer. Kan bli riktigt bra då! Fram tills dess får vi leta mask, göra kumla osäkert och göra saker vi inte har råd med..egentligen !

 Improvisera helt enkelt!

 

..är inte alltid något positivt. De kan vara smått förvirrande och djupt deprimerande med. Att varje morgon behöva övertyga sig om att det var en dröm, att det inte hänt på riktigt är tröttsamt. Det är inte alltid jobbiga drömmar men på sistone har det varit det. Har drömt att jag blivit jagad. Ibland tillsammans med någon. Då känns det bättre. Och ibland ensam. Det värsta är ändå när min kropp försöker övertyga mig om att mina närmaste och mest betydande vänner lämnar mig..eller min hjärna. Den lever sitt eget liv. Och den är bättre på att övertyga än vad jag själv är. Den kan få min kropp att tro så innerligt på det jag drömde att jag går runt med en jobbig känsla hela dagen. Sådana drömmar är jobbiga.

Det var bättre förr..när drömmarna enbart var knasigt, när folk kollade snett och/eller asgarvade när man berättade om dom. Dom som fick min bror att säga att jag borde hamna på psyket och skrattade åt det. Ge mig dom drömmarna tillbaka som gav min inspiration i vardagen, inspiration till att släppa på allt, dom roliga drömmarna!  

Stämmer det verkligen? det vet jag inte riktigt.. oftast kanske och det är väl tur det, då kan man minnas saker utan att förvränga dem och förfula dem med människor som betyder väldigt mycket för en utan att det gör ont. Eller nåt.

Har inte tänkt på att det står på min blogg men kloka ord egentligen.

 

skriver, raderar, skriver, raderar. Jag är negativ idag. Min katt håller mig vaken på nätterna. Visst, hon är söt, gullig och go men på nätterna är hon gratis. Hon jagar mitt hår, äter på det, hon biter i varenda kroppsdel som sticker utanför täcket, hon hoppar på mig, ska krypa under mig och är hon inte PÅ mig så sitter eller ligger hon bredvid mig och pratar så jag vaknar av det..

Inatt sov jag hos mormor för att få lite lugn och ro. Då drömmer jag att psykfarbror blir förbannad på mig, jagar mig och ska skära av mig handlederna för att jag springer på en cykelbana? normalt. Tror det är mycket som snurrar i min stackars hjärna.

Ikväll blir det ett ordentligt gympass och rensa skallen litegrann.

Återkommer när jag är positiv igen!

 

 

 

 

 

 

Befinner mig i den rätt ofta har jag kommit fram till. Men ibland är det skönt kanske till och med nödvändigt att drömma sig bort, drömma om saker som man skulle vilja göra, saker man kommer göra eller saker man aldrig kommer kunna göra.

Drömmar är viktigt. Utan drömmar når man ingenstans. Inte utan hopp heller. Dom går lite hand i hand, drömmarna och hoppet.

 

Drömmar utan hopp. Då försöker man inte ens.

Hopp utan drömmar. Då har man inget att hoppas på.

Jag har både drömmar och hopp. Många drömmar orealistiska. Några realistiska.

Men jag är av åsikten att siktar man mot stjärnorna kan man nå topparna!

 

Just nu snurrar det i huvudet av olika ideer. Jag leker kreativ, min hjärna leker kreativ. Och det är den kanske också, inte alltid på rätt sätt bara.

 

Vi har dock brainstormat och kommit fram till en del bra ideer idag, jag och min moster! Imorrn ska vi undersöka dom vidare. Känner mig som ett barn innan julafton.

 

 

Godnatt!

 

 

 

 

Min katt är dum i huvet och jag får hansvett när jag ligger i sängen för länge..suug åt er, det kan vara den mest intressanta informationen idag..sjukt störande är det iaf. Fast finns väl en mening med det, bara ta sig i kragen och kliva upp! Idag finns det massor att göra. Byta adress tex, så jag får min post, tvinga papps gå in och kolla varför mitt spotifypremium försvunnit (nej jag är inte bortskämd, jag vill betala själv men jag får inte), det var fler saker men jag har glömt och tappat bort lapparna..puuh jag är mig själv igen, blev lite orolig igår när jag faktiskt mindes att posta ett brev och dessutom släcka lampan på ridbanan som jag var helt övertygad om att jag glömt..

 

Godmorgon förresten!

 

 

Mitt m-y--------------smongo-*////////////////////////////////////////////////// hälsar godnatt ;)

 

 

Sitter i allt annat än vettiga funderingar just nu. Min hjärna brainstormar allt som går att brainstorma och jag kan inte göra nåt åt det. Undra om det är det som händer på nätterna när jag helt plötsligt flyger helikopter på en vilt främmande plats och ser enbart vrakdelar från andra helikoptrar? eller när jag startar pizzeria i garaget med pappa med frysta pizzor från Aramis? dyker efter bollar för att rädda min mamma från pesten? eller när min katt börjar flyga?..

Min hjärna är skapt att skapa, fundera och filosofera

 Den lägger ner så mycket tid på det att jag helt enkelt glömmer bort alla saker jag egentligen behöver fundera på eller minnas..faktum är att jag är rädd att min hjärna ska glömma bort att vara kreativ och bli torr och tråkig om jag faktiskt börjar minnas viktiga saker. Det är inte jag. Jag lever i lappar med notiser om vad jag måste hinna med eller komma ihåg att göra. DET är jag! 

 

 

 

 

 

 

Att inte folk har tillräckligt med sitt eget liv för att inte lägga sig i andras.. att de inte kan låta bli att lägga sig i för att dom tappat kontrollen..kanske aldrig ens haft den? Sådana som gör allt för att förstöra för att dom inte får vara delaktiga i ens liv på det sättet dom vill. Förstöra för dom som faktiskt får chansen att vara det. Jag tycker det är tragiskt. Och synd. Man förlorar vänner på det sättet. Ibland har man inte kontroll över vad som sker.

Det bara är så.

 

Men jag hade kul också. Resten var kul..RIKTIGT kul faktiskt!

Vi gick ut med inställningen att rädda världen. Vi var ju trots allt superwomen. Att vi var mer kaos än många andra, det är pettitesser! Vi är superwomen. Det är vi alltid lina och jag.

 

 

Kände för lite nystart..ny design, nytänkande, nytt jobb, ny lägenhet, ny katt, nya möjligheter.. behöver jag fortsätta ?

Hade tänkt radera allt jag skrivit och börja om HELT på ny kula men så tänkte jag att vafan, vad skriver man blogg för ? ibland för att man ska kunna titta tillbaka och se hur livet såg ut, hur man tänkte, prioriteringar osv. Ibland kanske bara för att ventilera lite..kan vara nyttigt att se hur man utvecklas och hur tankesätt, beteende och prioriteringar ändras.. då verkar det förjävla onödigt att radera sånt, så låter det vara kvar..

 

Lämnar gamla onödiga känslor, människor, värderingar och tankar bakom mig..eller ja försöker, det är nåt jag får jobba på..men det är väl det livet handlar om, att göra misstag, göra om, göra rätt och lära sig!? am I right ? lära sig släppa saker som är onödiga att hålla fast vid, som skadar mer än det gör nytta.

 

Så here we go..

 Time to make new mistakes and new memories!

 

 

 

 

 

 

Det är kärlek på facebook en dag som denna..och här sitter jag och känner mig allmänt vilsen. Just i i denna stund tjänar jag pengar. Känns konstigt. Det som för många känns helt självklart gör mig helt förvirrad. Jag har suttit här i fyra hela månader (med ett uppehåll för sommarjobb på Ahlsell) utan att få ett öre för jobbet jag gjort. Har fått lite från försäkringskassan men iom att jag vet att det inte är lön för jobbet har jag inte kopplat ihop det på nåt sätt..svårt att förklara hur jag tänker..

Tror det är min motvilja mot förändringar som spökar..är glad att jag tjänar pengar men vill inte att något förändras här på jobbet..vill inte ha förändringar alls, hatar det!

Tycker om hur vi har det, jag kan knalla ut och ta en rast när jag vill, får bestämma när jag vill komma bara jag gör mina timmar..Han säger att friheten kommer vara lika stor nu men det förstår inte min hjärna..Jag är kaos, min hjärna är kaos!

 

Han har blivit som en extrapappa, min chef, ljupa diskutioner, många skratt och mycket knasigheter fylller mina dagar..jag trivs!